Tjugosju veckor | Lillugglan

2012-10-24 | Klockan 13:27:35 | Kategori: Sjugosju veckor | Besökare online nu:
Mammagos 💚
 
Det här med maten har ju gått mig på nerverna, stundtals har jag helt ärligt blivit ledsen, frustrerad och arg när Ian inte vill äta, inte på Ian då - utan på situationen, att jag inte klarar det, nederlag är inte min grej.
Men de senaste dagarna har jag lugnat ner mig en smula, känt att det ju ändå inte spelar någon roll hur mycket jag brinner inombords, han äter inte mer för det liksom.
 
Idag hade vi BVC-tid, men de ringde tidigt i morse på telesvararen och meddelade att Ians fina sköterska är sjuk. Hade verkligen sett fram dagens besök, då vi kände att vi behövde diskutera mat och vikt och matning och kolla järnvärdet då Ian är så himla trött sedan vi slutade med Niferexet.
Ringde upp och bestämde att vi skulle komma in ändå och ta en vikt, så vi packade in herr mat-motvalls i bilen och möttes upp av Lillugglans VD som vägde, mätte, hämtade mer mat, snackade och kom med så många goda råd! Sen hämtade hon Dr Pontus som även han klämde, kände och tog ett Hb på Ian.
Dagens vikt landade på 4750 gram, längden på 55 cm och Hb't på godkända 115.
 
Han har gått upp 200 gram på tre veckor, vilket väl inte är superduperbra - men det är ändå en uppgång. Han går inte ner i vikt. Vi skall fortsätta kämpa med maten (Pepticate), och även fylla ut med gröt. Var nere på Konsum och inhandlade Sinlac, gröt som är fri från komjölksprotein, gluten och laktos och hoppas att lite mer fast föda kan fåigång hans matintresse. Han diggar ju puréer, men bara några teskedar sen tar det stopp. Så, mjölkproteinfri ersättning och gröt skall banne mig få fart på den lille nej-sägaren igen!
 
 Pingvinantastning
 
Vi är så nöjda att vi valde Lillugglans BVC, när Ian blev utskriven från neo kände vi oss lite hjälplösa och ensamma med honom, på sjukhuset fanns det ju en läkare eller sjuksköterska att vända sig till så fort man var orolig för något, hemma fanns det inte det. Men så började vi gå på Lillugglan, på rekommendation av personalen både på avdelning 316 och 210, och av andra föräldrar till för tidigt födda barn. Och det är fantastiskt! Dels är det en trygghet i att Lillugglans doktor är neonantolog och har jobbat på 316, så han vet vad man pratar om, kan lugna oss i våra funderingar och ställer frågor utifrån Ians historia som för tidigt född.
Och det är även en ofantligt stor sak att kunna få komma på ett spontanbesök och ändå få så mycket uppmärksamhet och tid trots att våran BVC-sköterska var sjuk. Alla föräldrar och för tidigt födda barn borde ha möjligheten att få gå till ett BVCsom Lillugglan! 
De tar även emot barn som är födda när de skall, så med andra ord rekommenderar jag alla att lista era barn på Lillugglan såklart!
 
http://www.lillugglan.se/ 
 
Så, nu skall jag hänga med Ian som är på väg att vakna, bjuda honom på lite gröt och sen gå ut i hösten och ta en promenad.
Kärlek till er alla! 💘

RSS 2.0