Foglossning + hormoner + sömnlöshet = katastrof. Började dagen med massor med tårar och depp i soffan. Wille fattar ju såklart inte nåt, med all rätt. För egentligen är det ju inte nåt, jag är på tjocken och extremt gråtig tidvis.
Men jag känner mig så sjukt löjlig när det händer, tårarna som bara väller ut helt okontrollerat, rinnsnor och ett evigt hulkande.

Igår dödade mina fogar mig framåt eftermiddagen, höften låste sig på något sätt och jag blev ståendes mitt inne i Nordstan och tänkte att "någon kommer att få bära ut mig här i från". Jag kunde inte förmå mig att lyfta benet. Mycket läskigt, det kändes som om hela mitt bäcken skulle falla isär. Men mycket av det handlar om hjärna har jag märkt, för när man väl kommer igång sen så gör det inte så ont som man trodde att det skulle göra.

Men i alla fall, jag fick ställa in ett roller derby-möte för att åka hem och lägga mig, vilket inte heller funkade så bra, så det blev att halvligga i soffan hela kvällen.
Sen kunde jag som sagt inte sova ordentligt i natt heller. Stön.

Meeen, jag har köpt efterlängtade mammaleggings och ser fram emot kläder som inte lämnar resårmärken mitt på magen, wihoo!
Jag känner också av Pytte rätt regelbundet nu, speciellt på vänster sida långt ner. Det känns som om nåt petar på mig på insidan, rolig känsla :)
Jag tror inte det är speciellt långt kvar tills vi kan känna h*n på utsidan, jag tror att jag kanske kände något på utsidan av magen i morse - men jag vet inte riktigt :)

Tror att det börjar bli dags att beställa barnvagn snart, har förstått att de kan ha flera månaders leveranstid, så det gäller väl att vara ute i god tid. Tror att vi bestämt oss för en Bugaboo Cameleon, så nu gäller det väl att börja kolla runt om det kanske finns några som är nedsatta, för de kostar fasen 11.000:- Elvatusen kronor, stört! Sjukt!

Så, nu skall jag vila lite om det går. Måste försöka vara i någorlunda form innan det är dags för att jobba kvällen.

Kärlek!